Visst kan du se
att gräset växer grönt med stolthet
att frukten mognar med värdighet
att blommorna slår ut i doftande färgprakt
- Visst kan du se vår Moder Jords gåvor
Men, hör du också hennes hjärta slå?
Känner du hennes kärlek i varje frö som gror?
Inte kan du då tillåta
att man skövlar, suger ur och förgiftar
det hon dig ger?
Inte kan du då tillåta
att hon plågas
för att de giriga ska ha sitt
och du ska ha alla dina trendiga saker?
Visst kan du
dricka dig otörstig av det klara vattnet
andas in syre i dina lungor
skuggas av ett mäktigt träd i solens hetta
lyssna till fåglars kvittrande lovsång
- Javisst, kan du ta del av Moder Jords gåvor
Men, hör du hennes klagan
när hon vrider sig i plågor?
Känner du hennes sorg
över vad som tillåts på hennes kropp?
Känner du hennes vanmakt för
att de giriga ska ha sitt
och du måste ha alla dina trendiga saker?
För detta har man hennes kropp sargat!
För detta har man våldfört sig på hennes själ!
Vänd dig mot skyn
och fråga: är det för allas och hennes skull
eller bara för min egen skull jag finns till
Svaret bor i den långa tystnadens stund
där du är ensam med dig själv
Djupt i ditt hjärta ska du då förnimma
En sanning stor och mäktig
När du förstår den med ditt eget blod
Vänd dig då till legendernas sånger
som susar i vindarna
Du kommer då att veta vem du är
vad du kom för
vart du ska gå
och du kommer inte längre acceptera
att man Moder Jord sargar
för någon ägodels skull
Från den stunden är du hennes krigare
(Dikt Mona Rosenberg 2008)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar