lördag 3 maj 2008

Publicerad 2008-05 03] i Arbetarbladet www.arbetarbladet.se :

.
.
Gratisfestival i Lingbo för att rädda världen
Större bild/bilder »

Lena Lindkvist.

Lingbo
Kan en festival göra folk mer intresserade av ekologi, miljöfrågor och samarbete? Det hoppas Lena Lindkvist, en av arrangörerna bakom festivalen ”Växande bandet”. Om några månader ska Lingbo fyllas av musik, ekologisk mat och inspirerande föredrag för en dag.

Plogbillsaktivisten Ulrika Hävre fick en månads fängelsestraff efter att hon tagit sig in på Saabs område i Linköping 2004 för att leta efter stridsflygplan som var ämnade för export.

Nu är hon en av de gästande talarna på festivalen ”Växande bandet” som just nu tar form. Arrangörerna Lena Lindkvist och Mona Rosenberg har arbetat med förberedelserna sedan årsskiftet och nu börjar listan på gäster bli lång.
Bland namnen märks också miljöpartisten Lotta Hedström Nilsson och författaren Gunilla Dahlgren.

Gästerna samlas för att engagera festivalbesökarna i miljö- och hälsofrågor.
– Vi ska ha massor av musik, Skogsmulle och karuseller för barnen och en marknad där man säljer ekologiska varor och hälsoprodukter. Vi har lite annat på gång också, men inget som är färdigt ännu, säger Lena Lindkvist.

Häst och vagn från tåget
Festivalen ska gå av stapeln i början av september vid Silverbocken, vars ägare har lovat att upplåta utomhusområdet gratis för det goda syftet.
– Vi hoppas på att det kommer ett par tusen i alla fall. Och vi uppmanar alla att ta tåget, så får de skjuts med häst och vagn från stationen.

Trots larmrapporter om vad som sker med klimat, konstaterar Lena att det kan vara svårt att prata om miljöfrågor, hälsa och ekologi.
– Det är många som tycker att det här bara är flummigt. Men det har ändrats lite nu när det står mer om det i tidningarna. Det är förstås ett stort projekt att rädda världen, men man måste ju börja någonstans.

Lena Lindkvist och Mona Rosenberg är båda engagerade i föreningen PSTE, Project: save the earth, och om det blir några intäkter från festivalen ska de gå dit, berättar Lena:
– Det kan till exempel handla om att köpa vår gamla skog, eller regnskog, och rädda den från avverkning.

josefin.nygren@arbetarbladet.se

Här finner man artikeln i Arbetarbladet:

wwwarbetarbladetse/local_articlephp?id=615828&
avdelning_=101&avdelning_2=104&variabel=OCKvinjgif#


Vi måste börja med barnen, för deras framtids skull!

"Jag och mina barn sköter om oss: Vi dricker lightprodukter och minimjölk, kör tallriksmodellen, äter magra skinkpålägg och margarin, för det sägs att det är nyttigt. Vi tuggar flourtuggummi, borstar tänderna med fluortandkräm och använder fluorsköljning. Vi använder handsfree när vi talar i mobilen och jag har varit noggrann med att vaccinera alla mina barn. Mina barn äter godis bara på helgen, då köper jag mycket och då passar det bra med lösviktsgodis, eftersom det är så billigt. Vi handlar även miljömärkta hygienprodukter."

Ja, sådär kan det låta. Det finns saker som borde ligga oss varmt om hjärtat, speciellt i ett samhälle som av idag för vi kan se att barn blir sjukare och sjukare och mer och mer stressade. Vi kan inte längre skylla ifrån oss. Är du beredd att ta konsekvenserna av vad du utsätter dig och dina barn för? T ex när det gäller hygienprodukter och dess kemikalier som lagras i kroppen och ger skador, de onödiga tillsatserna i maten, som t ex smakförstärkare som forskning visat stör hjärnans funktion och orsakar sådant som migrän, humörsvängningar till astma? I margarin, som ett annat exempel, förekommer också många olika kemikalier. Den trådlösa tekniken har i många forskares studier visat sig vara skadlig för våra celler, bl a genom stresspåverkan, hur ska vi skydda barnen när den ständigt ökar? Hur rättfärdigar man barnens fluorsköljning när forskare framlagt att fluorens giftighetsgrad befinner sig någonstans mellan bly och arsenik? Ska vi ge barnen produkter med sötningsmedel i, när man framlagt att ämnet kan vara både klororganiskt och cancerframkallande? För att nämna något av det som i allmänhet betraktas som helt ”naturligt”.

För barnens skull är det viktigt att vi är medvetna och ifrågasätter. En önskan är att man redan i skolan på lågstadiet eller redan i förskolan lär barn på deras nivå exempelvis om hur viktigt det är att äta ekologisk mat, utan tillsatser. I läroplanen skulle det t ex kunna ingå studier av hur man kan ta tillvara på vad vår natur har att erbjuda i form av växter/örter/rötter. Som förälder skulle man kunna låta sitt barn plocka vilken frukt som helst från hyllan med kravodlat i affären när man ändå ska handla frukt. Ansvaret som förälder skulle även innebära att sluta handla mat med tillsatser samt berätta för barnen om vad kemiska tillsatser kan ställa till med, i kroppen och i naturen. Men kanske skulle man då först behöva en skola för oss vuxna… och det skulle betyda att industrins vinstintressen kanske blev åsidosatta.

Föräldrar skulle också kunna föregå med gott exempel genom att använda tygkassar istället för plastkassar när man handlar. Att man lär barn att tänka ”ett steg längre” och att det är bättre att använda material såsom hampa, lin, jute och andra naturmaterial i framställningen av produkter än att man ”alltid” återanvänder t ex plastmaterial, där utsläppen ändå bildar dioxiner i naturen. Istället för att äta massproducerat kött skulle man kunna äta viltkött och istället för att handla grönsaker som är besprutade och importerade skulle man om man har tid och lust, kanske inte många som har det i dagens samhälle, kunna odla lite morötter, jordgubbar och andra saker så man lärde barn att ta tillvara på det vår jord har att erbjuda.

Om varje människa gjorde något så skulle det hända saker, men om ingen gör något så är det ju så att inget blir gjort. Det är ju som bekant så att det man får lära sig som barn det sitter oftast i tills man blir vuxen och det är vi vuxna som ska vara ett föredöme för våra barn. Det är vi som kan se till att något händer eftersom det är med barnen vi måste börja, så att detta blir en naturlig del av barnens vardag.

Cina Lagerstedt Nilsson

Mona Rosenberg