torsdag 19 februari 2009

Studie om multivitaminer med dåligt upplägg

Det negativa resultatet av en studie om multivitaminer för kvinnor var lätt att förespå från studiens dåliga upplägg. Studien som hävdar att komplexa vitamin- och mineraltillskott inte motverkar cancer eller hjärt-kärlsjukdomar är rena rama slöseriet med allmänhetens pengar. Så används alltså forskningspengar! Pengarna kunde ha kommit till bättre användning genom forskning på preventiv användning av kosttillskott, och då i verksamma doser.

Det hävdar yellow-canaries

Läs mer:

http://www.yellow-canaries.com/node/218

lördag 14 februari 2009

söndag 25 januari 2009

Den kanske viktigaste kostfrågan idag och i framtiden - kadmium

skrivet av Gunnar Lindgren

"Av alla hälsofrågor som är relaterade till vår kost anser jag att kadmiumfrågan är den mest allvarliga, eftersom den är så ödesmättad. Det kadmium som vi lägger med gödsel på åkermarken kan aldrig tas bort, utan ger inte bara oss ökande hälsorisker utan alla kommande släkten.
Kadmiumhalten i åkermark och livsmedel har ökat oavbrutet och ökningen fortsätter. Den är idag så hög, att medicinska rapporter tyder på att både njurskador, cancer i livmoder och prostata kan sättas i samband med vårt "normala" intag av kadmium.
I början av detta decennium fanns en uttalad gemensam målsättning hos både kadmiumforskarna, det svenska jordbruket, livsmedelstillverkarna, kostgödselindustrin och konsumenterna att hålla kadmiumtillförseln på lägsta möjliga nivå.
Men idag, när kadmiumfrågan skärpts genom sambanden med cancer, finns det tecken på att jordbruket håller på att frångå denna restriktiva syn på kadmiumfrågan och kanske till och med godtar att använda de mest kadmiumförorenade gödselsorter som finns.
Organisationen Sveriges Konsumenter i Samverkan undersöker nu om tillverkare av känsliga livsmedel kontrollerar sina produkter m a p kadmiuminnehåll. Ordförande Bengt Ingerstam hoppas att jordbruket går tillbaka till en restriktiv kadmiumpolitik, utan att vi konsumenter måste agera. Men i värsta fall kommer en period av kadmiumanalyser och konsumentaktioner."

Gunnar Lindgren
gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com
www.gunnarlindgren.com

torsdag 15 januari 2009

Vit fosfor använts i tätt befolkade delar av Gaza

Sedan Israel inledde sin markoffensiv i Gaza har flertalet observatörer rapporterat hur vit fosfor använts i tätt befolkade delar av Gaza. Human Rights Watch uppger att bland annat Gaza stad och Jabaliya drabbats. Organisationen uppmanar nu den israeliska armén att sluta använda ämnet eftersom man menar att det strider mot folkrätten. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=872443


Vit fosfor är ett sällsynt vidrigt vapen. Det bränner sig igenom kött och ben och kan inte släckas med vanligt vatten. Dess ångor är frätande och kan orsaka blindhet. Att få en liten bit i munnen kan orsaka skador på hjärta, lever eller njurar eller t.o.m leda direkt till döden. Därför är ämnet förbjudet att använda mot människor. Det har dock inte hindrat israelerna. The Times citerar militärexperten Charles Heyman:
"Om vit fosfor medvetet skulle skjutas mot en folksamling skulle någon hamna i Haag. Vit fosfor är också ett terrorvapen. De nedfallande av bitarna av fosfor börjar brinna vid kontakt med hud." http://motbilder.se/2009/01/05/utarmat-uran-och-vit-fosfor-i-gaza/


USA erkänner fosforbomber i Irak
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=488345&d=148 WASHINGTON. Pentagon bekräftar nu att amerikanska styrkor använde vit fosfor som brandbomber under striderna i Falluja i november förra året. Ämnet har napalmliknande effekter.

"Mänskliga rättigheter satta på undantag" http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2566142 Världens ledande demokratier har abdikerat från försvaret för mänskliga rättigheter, hävdar människorätts-organisationen Human Rights Watch i sin årsrapport som publiceras på onsdagen. I rapporten vädjar organisationen till USA och EU att lyfta frågan och bygga nya globala allianser i försvaret för mänskliga rättigheter.

torsdag 18 december 2008

Svenktillverkat tvättmedel innehåller importerade ingredienser

Och vad tillåter miljömärkningen?

Jag satt och letade på nätet efter svensktillverkat tvättmedel, eftersom jag som många andra har fått rådet att handla närproducerat. Min vana trogen letade jag reda på ingredienslista efter ingredienslista hos de som säljer så kallade svensktillverkade tvättmedel och kontrollerade lite fakta om dessa. Det visade sig att mer än hälften av ingredienserna var importerade? Att det var svensktillverkat tappade all betydelse. Varför får vi konsumenter inte höra något om detta? Vad är det som säger att dessa tvättmedel är bättre bara för att man har blandat en massa importerade ingredienser, här i Sverige?

Miljömärkning

I dagens medvetna samhälle är ju väldigt många tvättmedel miljömärkta. Men känner du till att även om dessa tvättmedel är miljömärkta så innehåller de syntetiskt framställda ingredienser som är miljöskadliga på något vis. Ja, men tvättmedel måste man ju använda, eller hur? Jo, men behöver vi verkligen sådana ingredienser som påverkar miljön på ett så negativt sätt? Vet du vad ditt tvättmedel innehåller? Och hur mycket känner man egentligen till om hur dessa kemikalier påverkar andra eller påverkas av andra kemikalier som också läcker ut i naturen? Denna kemikaliesoppa måste ju på något vis, i det långa loppet, påverka det som är levande.
Miljömärkningar finns det numera många av främst Svanen, men även nationella märkningssystem och EU-blomman förekommer. Men trots ett systemet med en extern part som granskar produkterna utifrån ett miljöperspektiv och som ger produkten en licens så ställer jag mig frågan: vad innehåller den? Man försöker höja kvaliteten på produkten men är kvaliteten bättre? En positiv sak är ändå att man med miljömärkningar från externa parter kan hålla antalet företagsegna märkningar nere. Att en kemisk produkt erhållit en märkning för att den anses belasta miljön mindre är ingen garanti för att produkten inte kan vara hälsoskadlig. Miljömärkningen säger bara att produkten är ”bäst” i sin grupp idag och inte något om ursprungsämnena.

Lite statistik...

I Sverige använder vi ca 7000 olika kemiska produkter för rengöring. Då ingår inte de rengöringsprodukter som används på hud och hår, de räknas som kosmetik även om de också består av i stort sett samma kemikalier som andra rengöringsmedel. Visste du att användningen av rengöringsmedel i Sverige kan uppskattas till ca 190 000 ton! Och enligt SCB står tvättmedel för textiltvätt för en fjärdedel av rengöringsmedelsmängden, 53 000 ton... Det är inte lite det...

Lagstiftning

Systemet för klassificering och märkning av kemiska produkter är till för att ge information om faror för hälsa och miljö med kemiska ämnen och beredningar och hur man på ett säkert sätt ska kunna hantera dessa kemikalier. Bedömningen görs utifrån uppställda kriterier för ämnen samt för beredningar (produkter) - klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen.

Svensktillverkat tvättmedel - vad är det?

Den gemensamma nämnaren för ett antal företag som säljer Svensktillverkat tvättmedel är att dessa tvättmedel innehåller importerade ingredienser, eftersom alla ingredienser som behövs inte tillverkas i Sverige. Det är så det ser ut i Sverige. Varför tycker man som konsument att dessa tvättmedel är bättre ur miljösynpunkt om de innehåller importerade kemikalier? Dessa så kallade miljövänliga tvättmedel tillverkas med hjälp av miljöfarliga kemikalier som utsätter dem som arbetar på dessa fabriker för både sjukdom och fara.

Kemikalier som importeras och som kan ingå i
svensktillverkat miljömärkt tvättmedel

Av Carina Lagerstedt Nilsson

onsdag 3 december 2008

Håll koll på E - nummer

Det är bra att hålla koll på E-nummernyckeln för livsmedelstillsatser när man väljer matvaror. Försök att välja bort födoämnen som innehåller dom som är mest onaturliga!

Förteckning på samtliga E-nummer (Ref: Statens Livsmedelsverk)

Funktionsnamnet förklarar varför tillsatsen har använts i livsmedlet. Ett undantag från regeln är modifierad stärkelse, där E-nummer eller vedertaget namn inte krävs. Aromämnen kan deklareras med enbart ordet ”aromämne”.

Färgämnen

E 100 Kurkumin (gul)
E 101 Riboflavin, riboflavin-5'-fosfat (gul)
E 102 Tartrazin (gul)
E 104 Kinolingult
E 110 Para-orange
E 120 Karmin (röd)
E 122 Azorubin (röd)
E 123 Amarant (röd)
E 124 Nykockin (röd)
E 127 Erytrosin (röd)
E 128 Röd 2G (röd)
E 129 Allurarött AC (röd)
E 131 Patentblått V
E 132 Indigotin (blå)
E 133 Briljantblått FCF
E 140 Klorofyll, klorofylliner (grön)
E 141 Klorofyll-kopparkomplex, klorofyllinkopparkomplex (blå - svart)
E 142 Grön S
E 150a-d Sockerkulör (brun)
E 151 Briljantsvart BN
E 153 Vegetabiliskt kol (svart)
E 154 Brun FK (brun)
E 155 Brun HT (brun)
E 160 a Karotener, betakaroten (gul - orange)
E 160 b Annattoextrakt (gul - orange)
E 160 c Paprikaextrakt (gul - orange)
E 160 d Lycopen (gul)
E 160 e Beta-apo-8'-karotenal (orange - röd)
E 160 f Beta-apo-8'-karotensyraetylester (gul - orange)
E 161 b Lutein (gul - orange)
E 161 g Kantaxantin (röd)
E 162 Rödbetsrött
E 163 Antocyaner (röd - blå)
E 170 Kalciumkarbonat, kalciumvätekarbonat (vit)
E 171 Titandioxid (vit)
E 172 Järnoxider och järnhydroxider (gul, rödbrun, svart)
E 173 Aluminium
E 174 Silver
E 175 Guld
E 180 Litolrubin BK (röd)

Konserveringsmedel

E 200 Sorbinsyra
E 202 Kaliumsorbat
E 203 Kalciumsorbat
E 210 Bensoesyra
E 211 Natriumbensoat
E 212 Kaliumbensoat
E 213 Kalciumbensoat
E 214 p-Hydroxibensoesyraetylester
E 215 p-Hydroxibensoesyraetylesterns natriumsalt
E 216 p-Hydroxibensoesyrapropylester
E 217 p-Hydroxibensoesyrapropylesterns natriumsalt
E 218 p-Hydroxibensoesyrametylester
E 219 p-Hydroxibensoesyrametylesterns natriumsalt
E 220 Svaveldioxid
E 221 Natriumsulfit
E 222 Natriumvätesulfit
E 223 Natriumdisulfit
E 224 Kaliumdisulfit
E 226 Kalciumsulfit
E 227 Kalciumvätesulfit
E 228 Kaliumvätesulfit
E 230 Difenyl
E 231 Ortofenylfenol
E 232 Natriumortofenylfenol
E 234 Nisin
E 235 Natamycin
E 239 Hexametylentetramin
E 242 Dimetyldikarbonat
E 249 Kaliumnitrit
E 250 Natriumnitrit
E 251 Natriumnitrat
E 252 Kaliumnitrat
E 260 Ättiksyra
E 261 Kaliumacetat
E 262 Natriumacetat, natriumväteacetat
E 263 Kalciumacetat
E 270 Mjölksyra
E 280 Propionsyra
E 281 Natriumpropionat
E 282 Kalciumpropionat
E 283 Kaliumpropionat
E 284 Borsyra
E 285 Natriumtetraborat
E 290 Koldioxid
E 296 Äppelsyra
E 297 Fumarsyra

Antioxidationsmedel

E 300 Askorbinsyra
E 301 Natriumaskorbat
E 302 Kalciumaskorbat
E 304 Askorbylpalmitat, askorbylstearat
E 306 Tokoferolrika extrakt
E 307 Alfa-tokoferol
E 308 Gamma-tokoferol
E 309 Delta-tokoferol
E 310 Propylgallat
E 311 Oktylgallat
E 312 Dodecylgallat
E 315 Isoaskorbinsyra
E 316 Natriumisoaskorbat
E 320 Butylhydroxianisol (BHA)
E 321 Butylhydroxitoluen (BHT)
E 322 Lecitin
E 325 Natriumlaktat
E 326 Kaliumlaktat
E 327 Kalciumlaktat
E 330 Citronsyra
E 331 Natriumcitrater
E 332 Kaliumcitrater
E 333 Kalciumcitrater
E 334 L-Vinsyra
E 335 Natriumtartrater
E 336 Kaliumtartrater
E 337 Natriumkaliumtartrat
E 338 Fosforsyra
E 339 Natriumfosfater
E 340 Kaliumfosfater
E 341 Kalciumfosfater
E 343 Magnesiumfosfater
E 350 Natriummalat, natriumvätemalat
E 351 Kaliummalat
E 352 Kalciummalat, kalciumvätemalat
E 353 Metavinsyra
E 354 Kalciumtartrat
E 355 Adipinsyra
E 356 Natriumadipat
E 357 Kaliumadipat
E 363 Bärnstensyra
E 380 Triammoniumcitrat
E 385 Kalciumdinatrium-EDTA

Sötningsmedel

E 420 Sorbitol, sorbitolsirap
E 421 Mannitol
E 950 Acesulfamkalium
E 951 Aspartam
E 952 Cyklaminsyra, cyklamater
E 953 Isomalt
E 954 Sackarin, sackarinater
E 957 Taumatin
E 959 Neohesperidindihydrochalcon
E 965 Maltitol, maltitolsirap
E 966 Laktitol
E 967 Xylitol

Övriga tillsatser

E 400 Alginsyra
E 401 Natriumalginat
E 402 Kaliumalginat
E 403 Ammoniumalginat
E 404 Kalciumalginat
E 405 Propylenglykolalginat
E 406 Agar
E 407 Karragenan
E 407 a Bearbetad Euchemaalg
E 410 Fruktkärnmjöl
E 412 Guarkärnmjöl
E 413 Dragant
E 414 Gummi arabicum
E 415 Xantangummi
E 416 Karayagummi
E 417 TarakärnmjölE
E 418 Gellangummi
E 422 Glycerol
E 425 Konjakgummi, konjakglukomannan
E 431 Polyoxietylenstearat
E 432 Polyoxietylensorbitanmonolaurat
E 433 Polyoxietylensorbitanmonooleat
E 434 Polyoxietylensorbitanmonopalmitat
E 435 Polyoxietylensorbitanmonostearat
E 436 Polyoxietylensorbitantristearat
E 440 Pektin, amiderat pektin
E 440 Pektin, amiderat pektin
E 442 Ammoniumfosfatider
E 444 Sackarosacetatisobutyrat
E 445 Glycerolestrar av trähartser
E 450 Natrium-, kalium- och kalciumdifosfater
E 451 Natrium- och kaliumtrifosfater
E 452 Natrium-, kalium- och kalciumpolyfosfat, natriumkalciumpolyfosfater
E 459 Betacyklodextrin
E 460 Mikrokristallinisk cellulosa, cellulosapulver
E 461 Metylcellulosa
E 463 Hydroxipropylcellulosa
E 464 Hydroxipropylmetylcellulosa
E 465 Metyletylcellulosa
E 466 Karboximetylcellulosa, natriumkarboximetylcellulosa
E 468 Tvärbunden natriumkarboximetylcellulosa
E 469 Enzymatiskt hydrolyserad karboximetylcellulosa
E 470 a Natrium-, kalium- och kalciumsalter av fettsyror
E 470 b Magnesiumsalt av fettsyror
E 471 Mono- och diglycerider av fettsyror
E 472 a Mono- och diglyceriders ättiksyraestrar
E 472 b Mono- och diglyceriders mjölksyraestrar
E 472 c Mono- och diglyceriders citronsyraestrar
E 472 d Mono- och diglyceriders vinsyraestrar
E 472 e Mono- och diglyceriders diacetylvinsyraestrar
E 472 f Blandade ättik- och vinsyraestrar av mono- och diglycerider
E 473 Sackarosestrar av fettsyror
E 474 Sackarosestrar i blandning med mono- och diglycerider av fettsyror
E 475 Polyglycerolestrar av fettsyror
E 476 Polyglycerolpolyricinoleat
E 477 Propylenglykolestrar av fettsyror
E 479 b Termiskt oxiderad sojaolja i reaktion med mono- och diglycerider av fettsyror
E 481 Natriumstearoyllaktylat
E 482 Kalciumstearoyllaktylat
E 483 Stearoyltartrat
E 491 Sorbitanmonostearat
E 492 Sorbitantristearat
E 493 Sorbitanmonolaurat
E 494 Sorbitanmonooleat
E 495 Sorbitanmonopalmitat
E 500 Natriumkarbonater
E 501 Kaliumkarbonater
E 503 Ammoniumkarbonater
E 504 Magnesiumkarbonater
E 507 Saltsyra
E 508 Kaliumklorid
E 509 Kalciumklorid
E 511 Magnesiumklorid
E 512 Tennklorid
E 513 Svavelsyra
E 514 Natriumsulfater
E 515 Kaliumsulfater
E 516 Kalciumsulfat
E 517 Ammoniumsulfat
E 520 Aluminiumsulfat
E 521 Aluminiumnatriumsulfat
E 522 Aluminiumkaliumsulfat
E 523 Aluminiumammoniumsulfat
E 524 Natriumhydroxid
E 525 Kaliumhydroxid
E 526 Kalciumhydroxid
E 527 Ammoniumhydroxid
E 528 Magnesiumhydroxid
E 529 Kalciumoxid
E 530 Magnesiumoxid
E 535 Natriumferrocyanid
E 536 Kaliumferrocyanid
E 538 Kalciumferrocyanid
E 541 Natriumaluminiumfosfat, surt
E 551 Kiseldioxid
E 552 Kalciumsilikat
E 553 a Magnesiumsilikater
E 553 b Talk
E 554 Natriumaluminiumsilikat
E 555 Kaliumaluminiumsilikat
E 556 Kalciumaluminiumsilikat
E 558 Bentonit
E 559 Aluminiumsilikat
E 570 Fettsyror
E 574 Glukonsyra
E 575 Glukonsyrans deltalakton
E 576 Natriumglukonat
E 577 Kaliumglukonat
E 578 Kalciumglukonat
E 579 Järnglukonat
E 585 Järnlaktat
E 620 Glutaminsyra
E 621 Mononatriumglutamat
E 622 Monokaliumglutamat
E 623 Kalciumdiglutamat
E 624 Monoammoniumglutamat
E 625 Magnesiumdiglutamat
E 626 Guanylsyra
E 627 Dinatriumguanylat
E 628 Dikaliumguanylat
E 629 Kalciumguanylat
E 630 Inosinsyra
E 631 Dinatriuminosinat
E 632 Dikaliuminosinat
E 633 Kalciuminosinat
E 634 Kalcium-5'-ribonukleotider
E 635 Dinatrium-5'-ribonukleotider
E 640 Glycin, natriumglycinat
E 650 Zinkacetat
E 900 Dimetylpolysiloxan
E 901 Bivax
E 902 Kandellillavax
E 903 Karnaubavax
E 904 Shellack
E 905 Mikrokristallint vax
E 912 Montansyraestrar
E 914 Oxiderat polyetylenvax
E 920 L-cystein
E 927 b Karbamid
E 938 Argon
E 939 Helium
E 941 Kväve
E 942 Dikväveoxid
E 943 a Butan
E 943 b Isobutan
E 944 Propan
E 948 Syre
E 949 Väte
E 999 Kvillajaextrakt
E 1103 Invertas
E 1105 Lysozym
E 1200 Polydextros
E 1201 Polyvinylpyrrolidon
E 1202 Polyvinylpolypyrrolidon
E 1404 Oxiderad stärkelse
E 1410 Monostärkelsefosfat
E 1412 Distärkelsefosfat
E 1413 Fosfaterat distärkelsefosfat
E 1414 Acetylerat distärkelsefosfat
E 1420 Stärkelseacetat
E 1422 Acetylerat distärkelseadipat
E 1440 Hydroxipropylstärkelse
E 1442 Hydroxipropyldistärkelsefosfat
E 1450 Natriumoktenylsuccinatstärkelse
E 1451 Acetylerad oxiderad stärkelse
E 1505 Trietylcitrat
E 1518 Glyceryltriacetat
E 1520 Propan-1,2-diol (propylenglykol)

måndag 24 november 2008

Slamkemikalier tas upp i daggmaskar och visar att de också når våra livsmedel

Från Världsnaturfonden:

PCB och flamskyddsmedel i miljöministerns blod

2004-10-19 15:09

WWF offentliggör idag blodtester på 14 EU-ministrar från tretton länder - inklusive Sveriges miljöminister Lena Sommestad. Testerna visar att de bär på en cocktail av gifter från 55 kemiska ämnen. Det handlar om bekämpningsmedel som DDT och PCB som länge varit förbjudna till andra vardagskemikalier i smink, teflonpannor, datorer, leksaker och matförpackningar.

- Vi ingår i ett jättelikt kemiskt experiment och laddar upp naturen med tiotusentals ämnen vars konsekvenser vi inte vet något om. Många av gifterna förbjöds för länge sen, men finns kvar både hos djur och människor.
Idag saknas gränsvärden för de flesta ämnen och kunskapen är minimal om hur gifterna samverkar. Resultatet av blodtesterna visar hur viktigt det är att EUs nya lagförslag REACH träder i kraft, säger Lars Kristoferson, generalsekreterare på WWF.

Blodtesterna, som togs på ett WHO-möte i juni 2004, offentliggörs idag runt om i Europa. Totalt testades 103 kemikalier från sju olika grupper - bekämpningsmedel och miljögifter (DDT, lindan och PCB), bromerade flamskyddsmedel, ftalater (mjukgörare), fluorerade ämnen, muskämnen och bakteriedödande medel. Alla ministrar bär spår av 22 polyklorerade bifenyler (PCB), som förbjöds i Europa på 1970-talet.

Lägst antal kemikalier - 33 stycken - spårades i Lena Sommestads blod - och hon blir därmed "bäst i test" tillsammans med Ungerns miljöminister Miklós Persanyi och Estlands vice miljöminister Olavi Tammemäe. Cyperns miljöminister hade 39 ämnen, Finlands 38 ämnen, Danmarks, 36, Frankrikes, 37, Danmarks, 36 och Italiens 35.

- Jag vet inte varför jag har färre gifter än andra i blodet. Jag är uppväxt i en ganska hälsosam miljö och vi
åt inte mycket fisk från Östersjön, säger miljöministern själv som en av förklaringarna. Min mamma gillade inte strömming!

WWF:s blodtester är bra verktyg för att diskutera behovet av EUs förslag till ny kemikalielag (Reach), understryker hon. Hon är oroad över att lagförslaget vattnats ut efter intensiv lobbying från kemilobbyn.

-Arbetet med att fasa ut bromerade flamskyddsmedel går exempelvis alldeles för långsamt.

Högst antal kemikalier - 43 stycken - spårades i blodet hos en minister från södra Europa. Snittet låg på 37 kemikalier. 25 kemikalier hittades i blodet hos all testpersoner liksom ett flamskyddsmedel, två bekämpningsmedel och 22 olika typer av miljögiftet PCB.

Riskbedömningar saknas idag för en majoritet av de 2 500 mest använda kemikalierna. Många av dem anses orsaka cancer och allergier och en del är hormonstörande och påverkar fortplantningen.

Fakta: De 14 EU-ministrarna från 13 olika länder är: Alun Michael, Storbritannien, Serge Lepeltier, Frankrike, Cristina Narbona , Spanien, Tomasz Podgajniak , Polen, Miklós Persanyi och Mihaly Kokeny, Ungern, Libor Ambrozek, Tjeckien, Lena Sommestad Sverige, Laszlo Miklos, Slovakien, Hans Christian Schmidt Danmark.
Jan-Erik Enestam, Finland, Olavi Tammemäe, Estland och Juozas Olekas, Litauen, Constantina Akkelidou, Cypern, och Roberto Tortoli, Italien. WWF har tidigare låtit blodtesta EUs dåvarande miljökommissionär Margot Wallström och en grupp EU-parlamentariker.

För frågor, kontakta:

Marie von Zeipel, pressekreterare WWF, 08-624 74 03, 070-629 10 77 Lars Kristoferson, gen sek WWF, 08-624 74 02 el mobil 070-371 69 04,
Åke Bergman, professor miljökemi, Stockholms universitet, 08- 16 39 97

Slamkemikalier tas upp i daggmaskar och visar att de också når våra livsmedel

I en ny uppmärksammad undersökning i USA identifierade man 28 kemikalier i slam som är typiska för vårt moderna samhälle. Men daggmaskar från de fält där slammet spreds innehöll 20 av dessa ämnen, t ex rengöringsmedel, antibakteriell tvål, parfymer och läkemedelsrester. De substanser som nämns är fenol, tributylfosfat, benzofenon, trimetoprim, PAH, syntetisk musk (galaxolide och tonalide) samt triclosan och metaboliter av detergenter.

Tidigare har svenska forskare hittat polybromerade difenyletrar (PBDE) i daggmaskar.

Författarna (forskare från U.S. Geological Survey Scientists och Colorado State University at Pueblo) slår fast att resultatet visar att organiska kemikalier som läggs på odlingsmark ”överförs till daggmaskar samt kommer in i livsmedelskedjan”.

Hormonstörande ämnen i avloppsslam försämrar fertilitet hos lamm

Nyligen har Dr. Paul Fowler, University of Aberdeen i Skottland, visat, att lamm av honkön från tackor, som betar på marker som gödslats med slam, föddes med 20 - 28 procent färre ägg än lamm, vars mödrar hade levt på närliggande marker som gödslats med vanlig gödning.

"Det chockerande är, att slam är ett koncentrat av allt det, som vi människor är utsatta för", säger Dr. Paul Fowler. Man vet från andra försök, att människor reagerar på samma sätt som får på hormonförstörande ämnen, som kan komma in i kroppen genom både hud, lungorna och mat. Hur kraftig effekten är på kvinnor, vill Paul Fowler inte försöka uppskatta.

"Det är inte det som vi har undersökt, men nu vet vi, att det är ett samband mellan ämnena och fertiliteten hos däggdjur av honkön", konstaterar han. Människan exponeras för upp emot 100.000 olika ämnen, som därför också finns i slammet.

Det är inte bara män, som får försämrad fertilitet genom hormonstörande ämnen. Också kvinnor drabbas. Det visar ny forskning.

"Det är mycket tankeväckande. Det gör problemen mer än dubbelt så stora" konstaterar professor Anders Juul, som leder rigshospitalets avdelning för Tillväxt och Reproduktion.

Minst var femte par har svårt att få barn, och det har inte funnits bra förklaringar till kvinnans försämrade fruktsamhet. Forskare kan dokumentera, att hormonstörande ämnen, som finns i allt från plaster till bekämpningsmedel, är orsaken till att män idag har hälften så bra kvalitet på spermierna som deras fäder - och gör att kvaliteten fortsätter att försämras.

(Källa: Nordjyske Stiftstidene)

De flesta miljögifterna samlas effektivt upp i slammet

Vårt avloppsnätet samlar upp de flesta flytande kemikalier som används i det svenska samhället, samt även det som kommer som luftnedfall från andra länder och hamnar i dagvattnet. Den som påstår något annat skall ange vart alla dessa flytande avfall med miljögifter tar vägen. Vi har bara ett avloppsnät - det finns helt enkelt ingen annan väg för dem!

Ibland försöker man skilja bort en del av inkommande dagvatten vid reningsverken. Men då uppstår genast andra problem. När dagvattnet från Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg med sina koppartak kopplades bort från reningsverket (Ryaverket), hamnade kopparavfallet i en bäck vid Botaniska Trädgården och ställde till betydande skada. (Koppar är mycket toxiskt för många organismer). Man kan också besöka varje svenskt reningsverk vid stora regn, då ser man att mängden inkommande vatten ökar kraftigt. I dagvattnet hittar man radioaktivt nedfall, miljögifter som bromerade flamskyddsmedel, dioxiner, biocider från bildäck etc.

För att inte väcka den björn som sover analyserar reningsverken inte alla dessa miljögifter som sprids med slammet, utan talar om "växtnäring" och "kretslopp". Ibland kan man se analyser på ett eller flera av toluen, PCB, PAH eller nonylfenol. Men alla andra riskabla ämnen lämnas vind för våg, t ex

Läkemedelrester

Hormonella ämnen

Dioxiner

Bromerade flamskyddsmedel

DDT

Lindan

Andra bekämpningsmedel

Ftalater (mjukgörare)

Fluorerade ämnen

Muskämnen

Triclosan och andra bakteriedödande medel

Radioaktivitet

Organiska tennföreningar

Syntetiska muskämnen

Fluoriderade substanser

LAS

Bisfenol-A

Sällsynta metaller utan riskbedömning från datorer och elektronik

Osv osv

Konsumentintressen har länge krävt att växtnäringen från WC-stolarna, som uppskattningsvis utgör cirka 10 -15 procent av slammet skall separeras från de övriga 85 procenten som utgörs av olika typer av avfall: kemikalier, metaller, fällningssubstanser, rester från bildäck och dubbar, asfalt, petroleumprodukter, plastkemikalier och alla miljögifter. Är det något av detta som förtjänar att kallas s k "mullbildande ämnen" eller "växtnäring"?

De svenska reningsverken vill dock inte skilja på den värdefulla delen och den riskabla avfallsfraktionen. Troligen anser man att denna egentligen självklara avskiljning skulle leda till att reningsverken inte blev av med avfallsdelen och "slamproblemet" kvarstod. Den svenske livsmedelskonsumenten liksom livsmedelstillverkarna skall inte godta att vår odlingsmark och mat förorenas för att avloppsreningsverken ska bli av med en besvärlig avfallsprodukt. Konsumenter och livsmedelsföretagen har väntat sedan år 2000 på att Svenskt Vatten (tidigare VAV) skall påbörja någon form av separering: Men detta har tyvärr uteblivit och denna felbedömning kommer troligen att inom kort generera svåra problem med kvittblivningen av slammet.