Litet länkar

Litet länkar till vad som skrivits om PSTE och av PSTE i press och på hemsidor m m:

Pressmeddelanden mm

Pressmeddelande om PSTE:
http://www.newsdesk.se/pressroom/lagerstedt/document/view/project-save-the-earth-1103

Pressmeddelande om PSTE´s CD och en av de medverkande på den: Åsa Rydman:
http://www.bolagsfakta.se/index.php?option=com_compropressrelease&id=35044
http://www.webfinanser.com/nyheter/?id=104470 http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/samlingsskiva-och-festival-foer-miljoen-med-aasa-rydman-stephen-simmonds-och-peter-wahlbeck-231155

Litet av alla den Info som lades ut på nätet inför vår festival: http://www.ht.se/popup.php?template=Guide&paperid=LJ&eventId=16830 http://www.evenemanget.se/index.php?annonsID=2224 http://www.kultur1.se/start/opencalendar.php?cid=1952

Vad pressen skrivit:

Moist som medverkar på vår CD intervjuad i Söderhamnskuriren:
http://www.soderhamnskuriren.se/parser.php?level1=1&level2=1&id=78862
En medarbetarei Ölandsbladet:
http://www.olandsbladet.se/index.php?placid=&placid_text=3&id=10053

Artikel i Östersundsposten om CD och vår festival:
Citerat ur artikeln: ”Många har väl någon gång tyckt att man borde göra något för att få en bättre värld. Men oftast slutar det där, man vet inte hur man ska gå till väga för det finns många sätt. Lena Lindqvist och Mona Rosenberg kände att de ville göra någonting för miljön. De kunde inte längre sitta och rulla tummarna och tänka på hur mycket elände som försiggår ute i världen” (Kommentar av PSTE; Fler saker i artikeln stämmer ej med vad som verkligen sades...det finns flera sakfel, som vi också i efterhand talat om för journalisten). Läs mer: http://www.op.se/parser.php?level1=161&level2=713&id=938587

Inför festivalen i tidningen Miljömagasinet:
http://www.pste.se/foreningenpste/press.php

Artikel i Arbetarbladet inför festivalen:
Citerat ur den: ”Politiker, författare, aktivister och artister – när det blir tvådagars miljöfestival i Lingbo är programmet späckat. Föreläsningar och film varvas med uppträdanden och ett av dragplåstren heter Arne "Rosen" Quick. Aktivisten Ulrika Hävre fick en månads fängelsestraff efter att hon tagit sig in på Saabs område för att leta efter stridsflygplan. Författaren Gunilla Dahlgren ligger bakom seriefiguren "Lilla fruntimret". Arne "Rosen" Quick är sångare och mest känd för sin klassiska "Rosen". Till helgen kommer alla tre, och många fler, till Lingbo Camping och miljöfestivalen "Växande bandet". Under lördagen kommer bland andra Ulrika Hävre, Gunilla Dahlgren, Kenneth Dinér och artisten Lars Wallin som spelar rockmusik på gitarr och didgeridoo. Under söndagen bland andra Sven Holm, Åsa Brandberg, Lotta Hedström och Arne "Rosen" Quick. Som avslutning på festivalen visas en film om Stora Ensos verksamhet i Mexiko, det följs av ett diskussionsmöte. Läs mer: http://arbetarbladet.se/nyheter/ockelbo/1.116320

Vår festival Miljödiplomerades: http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=1708&sa_template_url=%2Ftemplates%2Fwww.hsr.se%2Fprint.asp

(Här info om den: http://www.pste.se/foreningenpste/festival.php

Info på nätet om några av Radioprogrammen PSTE medverkat i:

Cityradion intervjuade Project Save The Earth – och hjälper till med att sälja CDn: http://www.cityradion.nu/system/visa.asp?FID=451&HID=406&HSID=5764&ActMenu=5781&ActSubMenu=11148
Folkradion intervjuade Project Save The Earth: ”VI HAR VARIT VECKANS GÄST·: 1/9 2008:
Marja Lindroth och Lena Lindqvist, Project Save the Earth/Lingbo Miljöfestival http://www.folkradio.se/veckansgast.asp,
Folkradion hjälper oss att sälja vår CD: http://964.123ehandel.se/product.html?product_id=25&category_id=7&search_page=


Vad PSTE skrivit och fått publicerat:

Folkbladet - Barnens framtid en gåva från oss vuxna - http://www.folkbladet.se/opinion/insandare/artikel.aspx?articleid=3112591
LTZ: Barnens framtid en gåva från oss vuxna
http://www.ltz.se/artikel_standard.php?id=476951&avdelning_1=112&avdelning_2=196
Allehanda: http://allehanda.se/avdelning/ordetfritt/30233
Östersundsposten - Barnens välmående i framtiden - en gåva från oss vuxna - http://www.op.se/parser.php?level1=11&level2=51&id=872427
Länstidningen Östersund - Gör vad du kan – för barnens skull - http://www.ltz.se/artikel_standard.php?id=476951&avdelning_1=112&avdelning_2=196
Österbottningen – Barnen och deras framtid
http://www.osterbottningen.fi/gen/1353351.php
Alekuriren – Visst vill vi ge barnen en framtid
http://www.alekuriren.se/veckans/04.pdf
Folket.se – Vi måste ge barnen en framtid
http://www.folket.se/folket/standard_article.php?id=186089&avdelning_1=101&avdelning_2=101&t=1123633355
I Landskrona direkt: http://www.landskronadirekt.com/planket/index.htm

Läsarnas Fria - En miljövänligare värld för alla http://www.lasarnasfria.nu/artikel/8342
Sourze: Fred på Jorden! http://www.sourze.se/Fred_p%C3%A5_Jorden_10637069.asp
Sourze: Med allt du gör - ha den 7:e generationen i åtanke
http://www.sourze.se/Med_allt_du_g%C3%B6r_ha_den_7e_generationen_i_%C3%A5tanke_10634348.asp
En miljövänligare värld för alla
http://www.lasarnasfria.nu/artikel/8342 och http://www.balstabo.nu/modules.php?name=News&file=print&sid=667

Och så: PSTE-musik på MySpace:
www.myspace.com/pstemusic
www.myspace.com/spstemusic

Miljöfestival 6-7 /9 i Lingbo S:A Hälsingland - Fri entre`

BESÖK MILJÖFESTIVAL VÄXANDE BANDET i LINGBO S:A HÄLSINGLAND 6-7 / 9 -08

Lingbo Camping Vid Tidernas Väg Lv 272

(Lö kl 13.00-20.00 ** Sö kl 11.00 – 18.00)

ARTISTER UNDERHÅLLER MED HÄRLIG MUSIK!

FÖRELÄSARE TALAR OM MILJÖ, HÄLSA, FREDSFRÅGOR OCH MYCKET ANNAT!

MARKNAD MED EKOLOGISKA, HÄLSONYTTIGA OCH MILJÖVÄNLIGA PRODUKTER

Roliga aktiviteter för hela familjen,

Fokus på barnens framtid på en friskt grönskande jord.

MER INFO: www.pste.se

Livsmedelsverket menar att ekologisk mat inte är snällare mot klimatet

Skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt odlad mat inte är så stor för klimatet, anser Livsmedelsverket, som har undersökt livsmedlens miljöpåverkan.
Organisationen Krav håller inte med, men välkomnar Livsmedelsverkets initiativ att miljöanpassa sina kostråd....
...Kritikerna menar att Livsmedelsverkets slutsatser inte är särskilt nydanande, inte heller är man ense om de ekologiska produkternas miljöpåverkan.
Men kombinationen miljöanpassade kostråd och en kommande klimatmärkning, som KRAV och Svenskt Sigill arbetar med att ta fram, kan ge konsumenterna bättre förutsättningar till miljö- och klimatvänliga val, tror Lars Hellbom, som arbetar med regelutvecklingsfrågor på KRAV.
– På det sättet kan man säga att de här två kompletterar varandra. När man har bestämt sig för en balans mellan till exempel bröd, grönsaker, kött och annat så kan man med hjälp av klimatmärkningen inom varje kategori av de här livsmedlen också hitta det som är bäst, säger Lars Hellbom.
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2188352
(Kommentar av oss: Ekologisk mat har inte heller visat sig motverka sådant som mobbing, hedersrelaterat våld eller djurplågeri...det borde väl i så fall också poängteras på butikshyllorna...Men det är nyttigare för alla och sprider mindre gift! Borde inte det räcka som argument!)

Miljövänliga kassar av tyg

Väskor av bomull

De kallas tygkassar, miljökassar, textilkassar och är det ett mycket miljövänligare alternativ. Med tryck är de dessutom utmärkt som reklambärare till ett lågt pris. Tygkassar av 100 % certifierat ekologisk bomull är naturligtvis bäst för miljön. ”Naturligtvis”... De är ett väldigt bra och miljövänligt alternativ till plastpåsar och papperspåsar, eftersom de har betydligt länge livslängd samt tillverkas utan kemikalier om de är certifierat ekologiska.
Mänskligheten vill minska på beroendet av fossila bränslen som olja. Tygkassarna är ett litet steg till att bidra till en hållbar utveckling

Väskor av hampa

Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande.

Hampatyg går att få fram i skiftande grovhet, allt från sidenliknande kvalitet till grövsta säckväv. Skor, ytterkläder, kavajer, byxor, strumpor och underkläder kan tillverkas av giftfri hampa. Fina sängkläder, sköna frottéhanddukar (mer vattenabsorberande än bomullsfrotté) och mjuka blöjor och bindor som inte kräver råvara från skogarna är några andra produkter.

Den som bär kläder av hampa märker att de svalkar på sommaren och värmer på vintern. Tyger av hampa skyddar bäraren effektivt mot den skadliga ultravioletta strålningen.

Hamptygets slitstyrka är välkänd. Guldgrävarnas jeans var gjorda av hampa: Det enda tyget som tålde att bli utsatt för vatten i timmar.

Dessutom är hampa mycket resistent mot värme. Även vid +370° C sker ingen färgförändring. Vid uppvärmning till 1000 grader förkolas materialet, men utan att fatta eld; intressant för bl.a. flygbolagen.

Fibrerna är antistatiska vilket gör att tyget inte drar åt sig smuts.

Hampfiber går även att använda som madrassfyllning, möbelstoppning, tapeter och mattor med mera.

Hampa växer som ogräs (3-6 m på en säsong), klarar av de flesta parasitangrepp och behöver inga konstgjorda gödnings- eller bekämpningsmedel. Rötterna går djupare än de flesta kommersiella grödor och binder marken vilket förhindrar jorderosion. Hampan tillför jorden näringsämnen och man kan odla hampa år efter år på

samma marker utan att växla gröda. Källa: Hampanätet

Det märkliga är att vi tvättar våra textilier i miljömärkta tvättmedel. Men hur många textilier är miljömärkta?

Det är dags att bryta den miljöförstörande cirkeln som vi är en del av!

Här kan du få tag på dessa kassar:

http://www.lagerstedtocompany.com/faktablad.htm

Något att fundera över...

Saxat från SIEMS Nyhetsbrev av Ulf Brånell (www.klokast.se)

Färre fall av bröstcancer kan ha förklaring
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2189998
Färre kvinnor drabbas av bröstcancer i Sverige. Antalat drabbade började minska efter det att utskrivningen av hormonläkemedel till kvinnor i övergångsåldern minskades drastiskt. Det är troligt att det finns ett samband, enligt Cecilia Magnusson, docent på Karolinska institutet.

SIEMs kommentar: Nyheten kommenteras inte med en rad t ex på bröstcancerfondens egen websida, vars vision sägs vara "en lösning på cancerns gåta". Man samlar även fortsättningsvis in pengar till samma medicinska industri som alltså orsakat miljontals kvinnors bröstcancer. Det välbekanta Rosa Bandet har hämtat sin färg av skammens rodnad.

Global uppvärmning kan ge mer njursten
http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=2193890
Global uppvärmning kan ge fler fall av njursten. Ny amerikansk forskning visar att en temperaturökning på bara några grader skulle resultera i två miljoner fler njurstensfall i USA varje år. (P1 Vetenskapsradion)
<>
SIEMs kommentar: Klimatfrågan är numera användbar till allt. Kanske kan man få några miljoner i anslag för att utröna dess roll för liktornar och skavsår också?

Solskyddsprodukter och "naturligt" solfilter

Det finns företag som tillverkar så kallade ekologiska solskyddsprodukter vilka innehåller syntetiska kemikalier. Men det är inte det värsta. Solskyddsprodukter kan ge dig en falsk känsla av säkerhet. De gör lite eller inget för att förebygga cancer eller det accelererande åldrandet av huden som framkallas av solen. Finns det verkligen ingredienser i solskyddsprodukter som är säkra att använda?

Du är säkert övertygad om att mineralpigmenten titandioxid och zinkoxid är säkra att använda, eller hur? Är inte det sådana ingredienser som kallas ”naturliga” av de som tillverkar sådana produkter?

Fakta är att både produkter med kemiska solskydd (methoxycinnamate, padimat-o och liknande) samt fysiska solfilter som titandioxid och zinkoxid har befunnits skapa fria radikaler när de utsätts för solljus, vilket i sin tur sedan kan attackera dina hudceller och skapa mutationer. Precis, de kan alltså orsaka cancer. Dessutom har man funnit att kemikalier i solskydd passerar genom huden och kan härma östrogena effekter, vilket kan störa balansen i kroppens naturliga hormonsystem.

Titandioxid
Följande utdrag är från Tandvårdsskadeförbundets hemsida och är skrivet av Mats Hanson
En ytterligare exponering för titan, i form av titandioxid, sker från det vita överdraget på massor av mediciner och andra källor, t.ex. damm från målade ytor. Titandioxid föreligger som ytterst små partiklar som inte är lösliga men som tränger långt ner i lungorna vid inandning och som delvis tas upp i tarmarna och sprids till olika organ och celler. Titandioxid absorberar energi från ljuset och omvandlar den i kemisk energi. Immunceller som tagit upp titandioxid kan därför tänkas reagera på ljus om de finns i ytliga vävnader eller blodkärl. Tekniskt används en blandning av titandioxid, vatten och miljögifter som belyses med en UV-lampa för att snabbt och effektivt bryta ned de organiska gifterna. Man har även belagt bilrutor med ett tunt, genomskinligt skikt av titandioxid för att krossade insekter skall lösas upp genom solljuset. Titandioxid i solskyddskrämer verkar genom att UV-ljuset tas upp redan på ytan av huden och inte når ner till levande hudceller.

Kanske är det så att du inte vill att något ska attackera din hud? Läs gärna mer på Arbetshälsoinstitutets sida Vissa nanopartiklar är farliga för hälsan

Zinkoxid
Följande utdrag är från Naturskyddsföreningens hemsida

Zinkoxid är allmänt ansedd som en relativt harmlös metallförening ur ett hälsoperspektiv eftersom den inte ackumuleras i kroppen. Den form som ofta används i solskyddsprodukter – mikroniserad zinkoxid (200nm)12 – har dock uppvisat negativa hälsoeffekter, såsom DNA-skador, i kombination
med UV-ljusexponering då zinkoxid kan orsaka bildning av fria radikaler. Därför har EU beslutat att inte godkänna zinkoxid som UV-filter i solskyddsprodukter13. Zinkoxid är klassificerad som miljöfarlig då ämnet är mycket giftigt för vattenlevande organismer (riskfras R50) och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (riskfras R53). Det uppfyller därmed kriterierna för prioriterade riskminskningsämnen i PRIO. Nanoformen av zinkoxid har antimikrobiella effekter och är troligen mycket giftig för vattenlevande organismer14. Ämnet klarar inte de krav som ställs enligt Bra Miljöval. Läs gärna Naturskyddsföreningens Ljusskyggt solskydd - miljögifter i solkrämer.

Zinkoxid får i EU inte ingå som solskyddande ingrediens i kosmetika.

Naturen
Det är välkänt att medicinska studier kan vara designade så att resultatet stämmer med vad tillverkaren vill få fram. Det är väldigt viktigt vem som gör studien, varför de gör studien, vem som betalar för den och ifall de som betalar för den även gör reklam i journalen där den publiceras. Jag tycker inte att det är schysst mot mig, andra försiktiga människor och naturen att människor utan att tänka sig för eller människor som inte bryr sig experimenterar med ifrågasatta kemikalier när de badar och sköljer av sig så att dessa hamnar i reningsverken. Vi har bara en planet och allt vatten jorden över är förbundet med vartannat. Alla delar vi vattnet på denna jord och jag hoppas verkligen att fler bryr sig om detta miljöproblem. Läs gärna mer på Nano's Troubled Waters: Latest toxic warning shows nanoparticles cause brain damage in aquatic species and highlights need for a moratorium on the release of new nanomaterials

Man har funnit kemikalier från solskyddsprodukter i haven och dessa kemikalier har man även funnit i fiskar som vi äter. De har också hittats i bröstmjölk. Jag undrar vad dessa nanopartiklar kommer att ställa till med. Vad händer när de kommer in i vår miljö och när de kommer in i människor? Professor Dr. Vici Colvin från Rice University i Texas säger: "Tester som mäter ansamling av material i levern på laboratoriedjur har påvisat att nanopartiklar ansamlas i organismen och att de tas upp av cellerna. Om bakterier kan ta upp dem har vi en inkörsport för nanomaterial i näringskedjan. Nanomaterialet i sig själv kan vara välgörande, men på samma sätt som protein binds till nanomaterial i blodet, kan toxiner såsom pesticider bindas till nanopartiklar i vatten och sedan transporteras vidare in i kroppen."

Poängen är att vi inte vet vad ansamlat människoframställt nanomaterial kommer att ställa till med i lungorna, eller i levern eller i vårt grundvatten.

Synergieffekt?
Forskarna vet vad den akuta toxiska dosen av en ingrediens ställer till med, därför har de angett i vilka doser kemikalier får användas. Men de vet inte vad syntetiska ingredienser ställer till med på lång sikt och hur de reagerar med varandra. Det får du själv räkna ut eftersom forskare inte ägnar sig åt detta. Läs gärna Understanding the Human Health Effects of Chemical Mixtures.

Små mängder sol är hälsosamt, men människor och framförallt barn mår bättre av att vara inomhus (på jobb, i skolan eller vid lek) under de varmaste timmarna mitt på dagen och när man är ute är det bättre att använda kläder som en solskyddsfaktor. Schemalägg trädgårdsarbete, ärenden och lek etc tidigt på dagen eller till kvällstid. Använd ekologiska kläder, håll till i skuggan och använd solhatt och solglasögon.

Cina Lagerstedt Nilsson

Tilltagande vattenproblem i i-världen
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=919113

Enligt FN är det idag mer än en miljard människor i världen, som saknar tillgång till rent vatten. Problemet förknippas framför allt med de fattiga länderna. Men också i rika industriländer ser man nu tilltagande problem med vattenstress.
"Vi tar ut mer vatten än vad som finns tillgängligt"
Det är Världsnaturfonden som nu presenterar en internationell rapport, som läggs fram lagom till Stockholms årliga internationella vattensymposium, som inleds på söndag.
- Vi hushållar inte med vattnet som vi borde. Vi tar ut mer vatten än vad som finns tillgängligt. Så vår attityd mot vatten måste förändras. Vi måste betrakta det som en ganska begränsad resurs som vi alla måste hushålla med väldigt noggrant och det har vi inte gjort särskilt mycket i västvärlden, säger Michael Löfroth, sötvattenexpert på Världsnaturfonden.
Grundvattnet sjunker
I många områden i Australien och USA sjunker grundvattennivåerna för varje år. Uttaget av vatten är större än vad som fylls på.
Ogenomtänkta jordbrukssubventioner är en viktig orsak till sinande vattentillgångar, det gäller inte minst inom Europeiska unionen.
- Om EU sätter till bidrag för att odla vattenkrävande grödor istället för de traditionella som inte kräver vatten till exempel oliver och citroner. Då går ju utvecklingen käpprakt åt fel håll. Nu ger man subventioner till sockerbetor och majs, till väldigt vattenkrävande grödor, vilket gör att vattenuttaget bara ökar och ökar. Det håller inte, säger Michael Löfroth.
....

Råvarukris hotar fattigdomsbekämpning
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2168331
FN:s millenniemål, om bland annat fattigdomsbekämpning, är i fara till följd av de skenande livsmedels- och energipriserna. Det säger internationella valutafonden, IMF, i en ny stor rapport.

I en del länder står det och väger, deras regeringar klarar inte av att på en och samma gång föda sina befolkningar och hålla ekonomin i styr. Det sade IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn när har presenterade rapporten i Washington.